DEBATTARTIKLAR 2019- 2020
1. Fortsätt handla lokalt i höst
2. Allas vårt kära Lidingö centrum
3. Vad är ett Företagskluster och varför växer företagen där?
4. Baggeby Torg byter skepnad
5. Den politiska majoriteten vill få saker att hända
6. Stadens kundtjänst – en pärla för företagarna på ön!
7. Lidingö är företagsamt
___________________________________________________________________________
1. FORTSÄTT HANDLA LOKALT I HÖST
Coronapandemin kom som en blixt från klar himmel för företagare runt om i landet. Även om den första chocken – och mest akuta krisen – har lagt sig för många, väntas hösten bli fortsatt tuff, menar Katarina Palmstierna, ordförande i Lidingö Näringsliv.
FRÅN VÅRT LIDINGÖ sep 2020 – TEXT: PHILIP JOHNSSON FOTO: MICKE LUNDSTRÖM
Mwd coronaviruset kom restriktioner från myndigheterna. 70-plussare rekommenderades att hålla sig hemma, uttrycket ”social distansering” blev vardagsmat i medierna och handtvätt blev plötsligt hetare än någonsin. Samtidigt började samtalen rassla in i Katarina Palmstiernas telefon.
– Alla hamnade i chock. Jag fick massor av samtal med frågor från lokala företagare kring vad de skulle göra nu. Då tänkte jag, jag måste vara nära näringslivet och försöka förstå vad vi kan göra för att hjälpa till. Jag började att intervjua några företagare, sen blev det ungefär en om dagen under drygt tre månader och nu har vi gjort cirka 100 intervjuer, säger hon.
När intervjuerna sammanfattades i en rapport blev några saker tydliga. – Det var jätteintressant. Lidingös företagare är riktiga entreprenörer som försöker tänka positivt och är envisa till tusen. De är kundfokuserade, kreativa och har viljan att klara av det här. Det blev även uppenbart att Lidingöborna under den här tuffa tiden bestämde sig för att stödja och rädda de lokala företagen, säger Katarina Palmstierna.
NYA RELATIONER HAR SKAPATS
En direkt konsekvens är att det har skapats nya relationer mellan företag och Lidingöbor.
– Man har varit tvungna att prata mer med varandra. Många kunder har ringt och beställt både tjänster och varor som exempelvis té, blommor, fönsterputs och böcker, säger hon.
Att Lidingöbor som vanligtvis jobbar inne i Stockholm började jobba hemifrån har varit en viktig nyckel för att låsa upp handlarnas jobbiga situation.
– Tidigare kanske många handlade inne i Stockholm när de ändå var där i jobbet. Under våren och sommaren har många istället handlat lokalt här på ön eftersom de varit hemma. Det har gjort att våra företag fått era nya kunder och tack vare det kunnat överleva den första, akuta delen av pandemin, säger Katarina Palmstierna och fortsätter:
– Lidingöborna förtjänar att känna sig som hjältar, deras insatser har räddat många butiker. Man ska också tänka att butikerna verkligen har ansträngt sig för att nå sina kunder. Det är en ömsesidig respekt. Jag vill verkligen uppmuntra Lidingöborna att fortsätta handla lokalt. Det är A och O för det lokala näringslivet här på ön.
NÄRINGSLIVSBILEN VIKTIG
Under våren blev Näringslivsbilen, som kör hemleverans kostnadsfritt, väldigt populär. Den är en av de åtgärder Lidingö stad har genomfört för att stötta det lokala näringslivet, tillsammans med Lidingö centrum och Lidingö Näringsliv.
– Bilen kommer att fortsätta rulla till och med den 30 september. Innan dess kommer vi fatta beslut om den ska fortsätta under hösten. Det beror på hur corona-situationen utvecklar sig, säger Malin Rosenqvist, näringslivschef i Lidingö stad.
En annan konkret åtgärd som staden erbjuder är möjligheten för lokala företagare att kostnadsfritt synas på besöksportalen Upplev Lidingö under rubriken ”Handla på Lidingö”. Genom det hoppas staden kunna bidra till att det lokala näringslivet blir ännu mer synligt för Lidingöborna.
– Lidingö har stått väl rustat jämfört med andra kommuner eftersom vi sedan tidigare har ett inarbetat samarbete mellan staden och det lokala näringslivet. Därför kunde vi relativt snabbt få era åtgärder på plats för att stötta företagarna, som uppskov på hyror och avgifter. Viktigast är nog att Lidingöborna hörsammat våra påminnelser om att fortsätta handla på Lidingö även under pandemin, säger Daniel Källenfors (M), kommunstyrelsens ordförande.
VINNARE OCH FÖRLORARE I KRISEN
Det finns företag som har klarat sig bättre än andra.
– Restauranger, hotell, konferensanläggningar, eventbolag, små konsultbolag och modebutiker har generellt haft det svårast att locka kunder. Plötsligt stod de där med tomma lokaler och utan uppdrag, men många har nu efter sommaren kommit igång på ett helt fantastiskt sätt, säger Katarina.
Ironiskt nog har företag i andra branscher gått bra – i vissa fall bättre än före coronakrisen.
– Hantverksföretag och byggbranschen har gått hur bra som helst för att folk har varit hemma och snickrat på sina hem. Bilar, båtar och husvagnar har också sålt väldigt bra, precis som heminredning, sällskapsspel, pussel och böcker. Likaså mata ärer, apotek och Systembolaget, säger hon.
RELATIVT FÅ KONKURSER
På Lidingö finns drygt 7000 företag. Cirka ett tiotal har gått i konkurs som en följd av coronaviruset.
– Det är något er konkurser än samma tid förra året, men det visar samtidigt att vi har haft väldigt få konkurser hittills jämfört med andra kommuner, säger Katarina Palmstierna.
Är coronakrisen rentav ett nödvändigt ont för att tvinga företag att använda den digitala tekniken mer?
– Inte ett nödvändigt ont, men det har påskyndat processen. De företag som exempelvis inte hade e-handel innan började snabbt med det under våren. Vi kommer säkerligen se hur nya köpbeteenden som skapats även fortsätter framöver, säger hon.
_____________________________________________________________________________
2. ALLAS VÅRT KÄRA LIDINGÖ CENTRUM
Vågorna går höga om hur Lidingö Centrum ska utvecklas – men ingenting händer. Och händer ingenting kommer utvecklingen att gå ifrån Lidingö Centrum – det kan bli som i Rågsveds Centrum.
De politiska partierna gör olika utspel och slåss för sina åsikter om hur många våningar på husen, hur många lägenheter, hur många garageplatser och hur mycket kvadratmeteryta för handel som ska byggas. Men man talar mycket lite om vad man ska ha Lidingö Centrum till – vad ska Lidingö Centrum ha för roll i Lidingö, och för Lidingöbor och för näringslivet? Vill man ha ett centrum som är kommersiellt livskraftigt, och är man beredd att skapa de förutsättningar som detta kräver, med de nya förutsättningar för Lidingö Centrum som håller på att utvecklas i handeln, och på andra sidan bron. Efter ett antal dialoger med politiker, företagare på ön och Lidingöbor – finns det dock ett antal gemensamma nämnare.
Alla vill ha ett Lidingö Centrum! Gärna ett levande, miljösmart och unikt småstadscentrum, med en kombination av boende och näringsliv, med en hög personlig service och en mångfald av unikt utbud anpassat för modern handel, olika typer av daglig service, parker, kultur, restauranger och caféer – dvs. en plats att mötas och trivas på, dit man gärna åker både för att handla och träffas över en kopp kaffe eller för att äta en bit mat på kvällen. De allra flesta vill också att Lidingö Centrum ska skilja sig markant från vad som byggs i Norra Djurgårdsstaden, Mall of Scandinavia och Täby Centrum. Många Lidingöbor säger: Vårt centrum ska vara personligt och unikt, när det gäller både utformning och utbud.
Vill man verkligen ha ett kommersiellt och ivskraftigt centrum – den frågan är inte besvarad.
VAD INNEBÄR DETTA FÖR FRAMTIDENS LIDINGÖ CENTRUM?
• Lidingö Centrum måste kunna möta efterfrågan på ett mer kompletterande och varierat utbud för att bli intressant för de flesta Lidingöbor.
• Mycket bra service finns redan i Centrum såsom; apotek, leksaker, hårfrissa, begravningsbyrå, gym, kemtvätt, skor, TV- & telecomaffärer, blommor, caféer, mataffären både till vardags och till fest, kläder för mest kvinnor och små barn, lunchrestauranger, sport, systembolag, bio, vårdcentral, tandläkare, etc. – men utbudet är inte komplett och inom vissa områden behöver vi ett bredare utbud.
• Det behövs fler små unika butiker & showroom som är anpassade för e-handel ( e-handel och butiker behöver varandra). Ett bra exempel är Akademibokhandeln på Lidingö – vars marknad redan är en mogen marknad för e-handel. Akademibokhandeln får ändå in sina kunder i butiken genom att arrangera författarkvällar och föredrag och ha en stor avdelning för barnböcker, spel, roliga kort och pennor, som stimulerar barnens kunskapsiver. En butik som ger personliga bokrekommendationer till oss vuxna. En butik som man älskar att gå in i för det finns eller händer alltid något nytt. (En egen artikel om hur de lyckas kommer inom kort)
• Framtidens butiker måste vara spännande, annorlunda och ha oväntade aktiviteter, för att lockar in kunderna. På en föreläsning som WSP hade i förra veckan berättades om att köpa T-shirt i en automat – kul trick för att locka kunder.
• Kläder för tonåringar och kompletterande sortiment för män liksom smink saknas, tycker Lidingöborna.
• Claes Olsson eller något liknande saknas tycker de flesta på Lidingö. Men det räcker med den moderna miniformen anpassad till näthandelns behov, där man köpa det nödvändigaste och hämta sådant man beställt på nätet.
• Många Lidingöbor skulle av miljö- och tidsskäl köpa allt på ön om det bara gick, man vill inte behöva åka till andra sidan bron för att handla, om man inte måste.
• Fler utlämningsställen av paket från posten – en del ligger i respektive butik som också har näthandel.
• Allt fler väljer att gå ut och äta, då prisskillnaden mellan att köpa mat och gå på restaurang minskar och vi vill lägga mera tid på att vara sociala även i veckorna. Många fler och coola familjerestauranger – öppna för både lunch och middag och inte så dyra – skulle ge en bra skjuts för ett levande centrum dit fler Lidingöbor skulle söka sig även på kvällstid.
• Gärna något ”kvällshäng” också för ungdomar, det är vad ungdomarna önskar sig.
• Det ombyggda stadshuset kommer också att vara bra för centrum. Det kommer att inrymma det nya biblioteket med café och fler möjligheter till små trevliga mötesplatser, och blir på så sätt en mötesplats för både Lidingös aktiva föreningsliv, pensionärer och övriga Lidingöbor. Det blir också en restaurang som ligger vänd mot centrum och därmed bygger ihop centrumet på ett bättre sätt än idag.
• Bibliotekets flytt ger också nya kvadratmeter för service och handel i centrum – väl efterlängtade. Här gäller att Vencom, som driver centrumutvecklingen, får in ”rätt aktörer”.
• På övervåningarna kan man även tänka sig mer kontor, så att det blir liv i Centrum på lunchen.
• Ett äldreboende till är också på listan.
• Främst föräldrar med barn önskar sig en lekplats för barn.
DET ÄR INTE BARA INNEHÅLLET SOM FORMAR ETT FRAMGÅNGSRIKT CENTRUM
• Ett centrum som inte ligger där människorna bor måste vara centrum för deras kommunikationer, annars har det svårt för att överleva. Lidingötåget till centrum vore självklart, då ca 70 % av Lidingöborna bor efter banan och skulle kunna slippa ta bil till centrum. En ringlinje på Lidingö från Norra till Södra ön är också önskvärd för att förenkla för Lidingöbornas 54000 resor på Lidingö per dag (inkluderar, tåg, bil, cykel och gång). Bussar som går från Lidingö Centrum direkt in till sta’n är också bra förbättringar i framtidens kommunikationer, och enkla att genomföra. Smarta och moderna parkeringslösningar är också av avgörande betydelse och ännu mer avgörande om Lidingöbanan inte dras via centrum. Lidingö har en stark köpkraft som gärna vill handla mer på Lidingö.
• Ett bra centrum kräver också en bra centrumaktör. Det ska vara rent och snyggt och det måste sticka ut, med spännande gångstråk som lockar Lidingöbor att gå omkring i centrumet. För Lidingö Centrums centrumaktör Vencom blir det av största vikt att förstå vilket utbud som är önskvärt, och locka till sig intressanta utförare.
• Idag har vi en stark Lidingö Centrumförening som består av alla aktörer i centrum och de jobbar dagligen för att utveckla sina butiker och sin service och att anpassa sig efter kundernas nya köpmönster och kundbehov. Inte en helt lätt ekvation med ständiga fördröjningar runt beslut av Lidingö Centrums utveckling.
• Det finns en god potential att göra något riktigt bra men det krävs ett nära samarbete mellan Vencom, Lidingö Centrumförening och staden som markägare och bygglovsgivare.
• Men ytterst det är politikerna som sätter de förutsättningarna och ramverket för Lidingö Centrums överlevnad in den nya världen med internethandel, Norra Djurgårdsstaden, Mall of Scandinavia, m.m.
• Vill man verkligen ha ett kommersiellt och livskraftigt centrum – den frågan är inte besvarad.
• Vad händer med samrådet kring centrumutvecklingen, när det gäller fas 1?
• Hur blir det med samrådet i de kommande faserna?
• För att centrum ska bli kommersiellt konkurrenskraftigt – hur många våningar behövs då på husen, 2, 3, 4, eller 5 för att finansiera husbyggen och garageplatser.
• Hur många behöver bo i centrum och hur många lägenheter och kontor behövs där?
• Hur många garageplatser behövs?
• Hur ser kommunikationslösningarna ut? Tåg, bussar, bilar, bussar, ringlinjer, förarlösa bussar, etc.?
• Hur mycket kvadratmeteryta behöver handeln för att kunna uppfylla kundernas krav? 2000, 5000 eller 7000 eller mer?
Lidingö februari 2018
Katarina Palmstierna, Ordförande Företagarna och talesperson för Lidingö Näringsliv
Cecilia Grahn, Ordförande Lidingö Centrumförening
Ann Nagel, Ordförande Destination Lidingö
Christina Phil, Ordförande Kvinnor & Företag
Gerre Versteegh, Ordförande Handelskammaren Lidingö och Siv Malmgren & Bo Lindholm
Kennet Nylén, talesperson Lidingö Hantverkarförening
Magnus Cavalli-Björkman, Ordförande Nyföretagarcentrum
_____________________________________________________________________________
3. VAD ÄR FÖRETAGSKLUSTER OCH VARFÖR VÄXER FÖRETAGEN DÄR?
Lidingös okända Marina företagskluster finns i Islinge. Från början var det bara Lidingövarvet, men vid slutet av 80-talet kom segelmakeriet, som efter ett antal år fick franchisingavtal med det legendariska North Sails. Med åren har ytterligare företag anslutit sig och idag har de åtta företagen runt ett trettiotal antal anställda och en omsättning på 150 -200 miljoner.
”Ett antal företag med marin anknytning har skapat ett framgångsrikt kluster i en av Islinges vikar – ”och vi vässar oss hela tiden”, säger Esbjörn Bruske. Han är Klustergeneral och ägare av Lidingövarvet AB tillsammans med sonen Peder och varvet hyr ut delar av sina lokaler till de andra företagen i klustret. ”Alla företagen är här idag för att vi haft långvariga relationer med dem innan de kom till vårt kluster. Det är personer med starka visioner och entreprenörsanda och med samma grundsyn på hur vi ska driva kvalitetsjobb och skapa spetskompetens. Våra relationer är viktiga och vi kan lite på varandra. Vi har korta beslutsvägar, långsiktiga tillväxtmål och alla älskar vi båtar och havet!”
”Båtvärlden är idag högspecialiserad, både vad gäller motorbåtar och segelbåtar och mycket service görs som med bilar, idag med hjälp av datorer. Det är viktigt för alla företag inom klustret att hänga med och utbilda oss och förstå på vad som händer på marknaden samt vidareutveckla sin verksamhet därefter. Vi kan lösa det mesta ramen för de olika företagen och vi hjälper varandra och byter tjänster”, säger Esbjörn.
”Med tiden har vi också renoverat alla byggnader och nu sist har vi investerat i vår stora båthall på 4000 km2. Halva hallen använder Nimax Marina för nyförsäljning av båtar och i andra delen är det uppställnings- och service plats för 150 båtar vintertid. Hallen är utrustad med alla tänkbar elektronik, då det är mycket elektronik i båtarna idag och våra servicetekniker kan arbeta i en skön varm hall i stället för att behöva stå ute och frysa.”
”Hela klustret har en nischad målgrupp. Vi har inga subventioner utan ska leva på att våra kunder vill ha våra tjänster. Så det gäller att vi håller spetskompetens, hög kvalitet och hög personlig service. Vi har ett fantastiskt läge och kunder kommer från alla norrorter runt oss. Vi tror även att det kommer många kunder från Norra Djurgårdsstaden, nu när det växer fram.”
Ett företagskluster är en geografiskt avgränsad
plats med företag inom samma eller likande bransch, som kompletterar varandra i syfte att i samverkan skapa spetskompetens, öka försäljning och minska kostnader
”Vi har utnyttjat de kvadratmeter vi har och kan inte expandera ytmässigt, men vi kan förfina, effektivisera, samverka och vidareutveckla våra verksamheter i ett nära samarbete, så att vårt Marina kluster alltid är ”bäst i klassen”, avslutar Esbjörn.
De åtta företagen kompletterar varandra inom den marina branschen:
• North Sails syr och lagar segel
• Kapten Media & Hamnen.se båtsajt och tidning
• Blue Ocean Båtkapell syr och reparerar kapell
• Seal Marin arbetar med båtelektronik
• X-Yachts Sweden är återförsäljare för båtar i Norden,
• Happy Yachting säljer båttillbehör och båtkläder
• Nimbus Boats Lidingö säljer Nimbus och andra båtar
• Lidingövarvet har marina, samt förvarar och sköter båtar och äger alla fastigheter.
_____________________________________________________________________________
Indiska restaurangen Spice Zone, ägaren Shafiqur Rahman.
4. BAGGEBY TORG BYTER SKEPNAD
I Baggeby/Bodal ligger ett 20-tal butiker, företag och restauranger, varav många runt Baggeby Torg. Det finns också ett antal företag utmed med Kostervägen, Farkostvägen och Bodalsvägen. Vi har vandrat runt, knackat på och talat med ett antal handlare och fastighetsägare för att få veta vad som händer i området ur ett företagsperspektiv, och vilka förbättringsbehov som finns.
Runt Baggeby torg har nya verksamheter och ägare etablerat sig. Lidingös små närcentra är på väg tillbaka – det är en tydlig trend som vi ser över hela ön, och den gäller även för Baggeby Torg.
På torget ligger Livsmedelsaffären Tempo Baggeby som kyrkan mitt i byn med en stadigt växande kundkrets. Ägaren Jakob Cassel tog över affären tillsammans med en kollega för ett par år sedan och vill vara den bästa kompletteringsbutiken i området. ”Vi lyssnar på kunderna och tar in det som behövs. Vi är också ombud för Svenska Spel, Post Nord, SL, DHL och Schenker. Senaste tillskottet är en Instabox där de som ska hämta sin paket får en kod via SMS, och med den kan de öppna boxen och hämta sitt paket själv, och slipper därmed alla köer”, säger Jakob stolt. ”Vi har också skaffat en kaffemaskin, bytt alla frysar och kylskåp och snart byter vi ut resten av inredningen. Det är stora investeringar”, fortsätter Jakob, men vi märker att kunderna är nöjda och vi får allt fler kunder. I Bodal och Baggeby bor cirka 3 200 personer, så det finns plats för oss även om vi har konkurrens från de stora drakarna. Då det är många äldre som handlar hos oss, har vi också är en sorts social funktion för området och det gäller även för barnfamiljer. Vi har också just börjat med att ge 10 procent seniorrabatt på tisdagar”, avslutar Jakob och hastar vidare.
Jacob Cassel utanför Tempo Baggeby.
”Att få ett levande torg är något som jag värnar om”, säger fastighetsägaren Johan Stål. Hans fastighetsföretag Lidingö Galeasen, som är en långsiktig ägare, hjälper sina hyresgäster så mycket de kan för att stödja och utveckla deras verksamhet och vill gärna förtäta och få dit fler boenden och då speciellt ungdomar.
Restaurang Kvarters, (tidigare Lucas, ännu tidigare Fontana) har precis bytt ägare och en yngre generation har tagit över och skapat en ny meny med fokus på italiensk mat och lokal kvartersmat. Andra förändringr är att vänta och man har ambitionen att bli den nya kvarterskrogen.
Kvarters bjuder på pizza, italienskt och svenskt. Att det är ett familjeföretag syns på personalens tröjor.
Till torget har även Stenfirman Lapital flyttat från Lidingö Centrum och man är mycket nöjd med det nya läget.
Lapital har ett stort utbud av stenprodukter och liknande.
Dörr i dörr ligger den nya indiska restaurang Spice Zone, med mycket god mat och trevligt bemötande. Ägaren Shafiqur Rahman satsar stort med ny inredning, catering och en terrass på torget, där man kan äta ute.
”Kom gärna och pröva vår goda mat”, säger Shafiqur.
I huset nedanför torget, där den gamla Bowlinghallen låg, planeras nu 47 nya lägenheter som företag kan köpa för att hyra ut till sina anställda – ett bra sätt att locka kompetent personal till ön. På nedre planet byggs just nu ett hotell med 61 rum och det pågår arbete med att hitta någon som vill driva detta – Är det någon som känner sig hågad, så tag kontakt med Fastighetsägaren, Gustaf Grundström på Occom Förvaltning AB.
Företag vi hittar på Kostervägen är bland annat Klassiska Engelska Möbler, Suubi’s Sushi och Fitness24 Seven. Där finns även HEMA Henriks & Manuels Trafiksskola Lidingö.
Gun Malmqvist på servettryckeriet.
På Kostervägens baksida ligger Lidingö Import AB, ett litet tryckeri som funnits i över 40 år. Mor Gun Malmqvist och dottern Ankie driver företaget tillsammans och trycker servetter för olika företag, restauranger etc. De har också en liten verksamhet som är unik för endast Lidingöbor, som heter Fabriksbon’s där Lidingöbor kan gå in och köpa andrahandssortiment pappersservetter, exempelvis 200 servetter för 100 kronor.
I våningen under ligger Lidingö Bilcenter som arbetar med Däckteamkedjan. Här kan man byta, förvara och laga däck. Niclas Lind och Leo Segerström förvärvade företaget 2014. Vi har perfekt läge, säger Niclas och trivs bra här.
Leo Segerström och Niclas Dahl utanför Lidingö Bilcenter.
På Farkostvägen har vi MC Gardinateljé och på Bodalsvägen finns en av Lidingös två tapetserarverkstäder.
Om företagarna får önska sig något från Lidingö stad så är det bättre belysning, bättre snöröjning och tvåtimmars parkering med P-skiva fram till kl 21.00, då livsmedelsaffären stänger, annars är de nöjda.
Efter vandringen i Baggeby/Bodal kan man bara säga att det är ett mycket trivsamt område och att här finns många fina företag som vi inte visste om – så Lidingöbo, tag en promenad och hälsa på hos handlarna och företagen, eller gå och ät på någon av restaurangerna i området!
Här är företagen i Baggeby / Bodal. Om ert företag inte finns med, hör av er!
Artikeln är skriven av Katarina Palmstierna och även publicerad på Lidingö Nyheter 10 juni 2019. Foto: Katarina Palmstierna.
___________________________________________________________________________
Från vänster: Daniel Källenfors (M), Birgitta Sköld (LP), Carl-Johan Schiller (KD) och Malin Rosenqvist, Näringslivschef i staden.
5. DEN POLITISKA MAJORITETEN VILL FÅ SAKER ATT HÄNDA
Näringslivets skribent Katarina Palmstierna har tagit tempen på den politiska majoriteten, Daniel Källenfors (M), Birgitta Sköld (LP), Carl-Johan Schiller (KD), Amelie Tarschys Ingre (L) och näringslivschefen Malin Rosenqvist när det gäller näringslivet på Lidingö.
Vilken betydelse har näringslivet för Lidingö?
”Näringslivet är mycket viktigt för Lidingös utveckling, säger Daniel Källenfors och 2017 tog Lidingö stad fram en ny Näringslivpolicy tillsammans med representanter för näringslivet; den beskriver hur vi vill att detta ska utvecklas på Lidingö. I policyns vision av framtiden står det att: Lidingö har ett innovativt företagsklimat och god service som gör det attraktivt att starta, driva och utveckla företag. Inom Lidingö stad har vi en näringslivschef och 2500 anställda som ska ha förståelse för och kunskap om näringslivet, fortsätter Daniel . Alla frvaltningar genomgår just nu ett NKI-program (Nöjd Kund Index) för att bättre kunna möta krav från företag men även från privatpersoner. Bemötandet ska vara professionellt och engagerat”, tillägger Daniel.
”Ett annat exempel på att vi är på rätt väg är att många nya företag startas på Lidingö och vi har också gjort en stor satsning på att få nyanlända i jobb”, säger Birgitta Sköld.
”Syftet med den nya svarsgruppenär att ge snabbare återkoppling till företagskunder och guida kunden till rätt enhet och person”, säger Paola Sunnhagen, chef för kundcenter. Stadens kundcenter består i dag av fem svarsgrupper med handläggare som har specialistkunskaper inom stadens olika verksamhetsområden. Målet är att handläggarna i de olika svarsgrupperna ska kunna stötta och komplettera varandra vid arbetstoppar.
”Detta är ett långsiktigt arbete där medarbetarna regelbundet får utbildning inom alla de olika specialistområden som kundcenter hanterar. För att följa upp kvaliteten på vårt arbete blir kunden uppringd efter sitt samtal med oss och får ge betyg från 1–5 och kan även ge ett frisvar”, fortsätter Paola. Kundcenter får överlag högt betyg i engagemang, det vill säga engagerad rådgivning. Bemötande och attityd är viktigast och man har två coacher som arbetar heltid med bemötande genom individuella samtal. För varje vecka som går hittar fler och fler företagskunder vägen in till stadens nya svarsgrupp och ett flertal har gett höga betyg.
Amelie Tarschys Ingre anser att näringslivet är viktigt för oss Lidingöbor som vill handla allt på ön och få sin service här.
Carl-Johan Schiller menar att det inte bara är att 34 procent av de kommunala skatteintäkterna kommer från Lidingöbor som arbetar i småföretag – det handlar mer om livskvalitet när man både kan arbeta och handla allt på ön. Jag älskar Lidingö, och vill gärna ha fler unika restauranger och ett bättre utbud.
Lidingö har 6 400 företag på ön och en mycket lång industrihistoria. Idag är de flesta företag små medan många stora flyttar ut som t.ex. AGA. Hur ser ni på detta?
Birgitta Sköld är glad över det kreativa klimatet och att det föds många idéer här samt att vi har en stark UF verksamhet (ungt företagande) på Lidingö. ”Vi är en riktig entreprenörskommun, menar hon. En del företag blir så stora att de växer ifrån ön och blir internationella. Vi är också duktiga på e-handel och är dessutom nominerade som Sverige Digitaliseringskommun 2019 (SKL)”.
”Som ordförande i utbildningsnämnden är det viktigt och roligt att se morgondagens entreprenörer genom Ung Företagsamhet och Innovationsveckan som vi genomför varje år”, säger Amelie Tarschys Ingre.
”Industrihistoria ären del av Lidingös identitet och kulturarv såsom Boghammarvarvet. I vår familj har vi arbetat på AGA i tre generationer”, säger Daniel Källenfors som har sitt hjärta såväl som lång erfarenhet av både finans och industri. ”Visst är det tråkigt att AGA försvinner, men strukturomvandling är naturligt i det höga omvandlingstryck som råder på marknaden”.
I Svenskt Näringslivs kommunranking har vi fallit från 10 till 66 på några år. Ni vill tillbaka till plats 10. Hur ser ert recept ut?
”Vi vill ha ett lyssnande ledarskap och en öppen dialog så att vi förstår varandra”, säger Carl-Johan Schiller ”och vi besöker sedan en tid tillbaka företag varje vecka”.
Birgitta Sköld menar att ”det är viktigt att vi har en gemensam målbild och företagen behöver långsiktighet! Eftersom vi har många småföretag är det också viktigt att vi försöker skaffa fler mötesplatser”.
”Vi har en handlingsplan med 45 förbättringsaktiviteter”, tillägger näringslivschef Malin Rosenqvist, ”som vi tog fram tillsammans med näringslivet när vi skapade den nya Näringslivspolicyn och som vi nu arbetar metodiskt utifrån. Exempel på aktiviteter som nu genomförs är: Välkomstbrev till nystartade företag, ny svarsgrupp för företag i kundcenter, fokus på kundbemötande i hela kedjan, utbildning i upphandling, enklare och digitaliserad bygglovsprocess där man kan följa sitt ärende, för att nämna några. Vi ser också ett stort värde i att synliggöra det arbete som görs genom att kommunicera i olika media. Det här året satsar vi även stort på att utveckla stadens webbplats”, tillägger Malin. ”Dessutom har vi våra populära företagsfrukostar som bildar plattform för nätverkande och mingel. Allt det här sammantaget hoppas och tror jag kommer att ge resultat. En annan näringslivsfråga som ligger mig varmt om hjärtat och som vi inte får glömma är Ungt företagande som vi också stöttar på alla vis”.
Kollektivtrafiken är viktig för företagen på ön och det finns önskemål om bättre tvärkommunikationer, förbättringar på Södra Kungsvägen, och utökad båttrafik. Vad händer och vad gör ni? Tror ni att Lidingöbanan till Centrum någonsin blir av?
Majoriteten har enats vad gäller kollektivtrafiken och skickat en remiss till SL där de framför Lidingös krav, till exempel ha kvar buss 233, den enda buss om förbinder norra och södra ön. Lidingöbanan är med i remissförslaget också.
Amelie Tarchys Ingre poängterar att ”det inte är helt enkelt att få genomslag då det oftast är kopplat till hur mycket man bygger och hur många och vilka som faktiskt åker på de olika linjerna idag, men det hindrar oss inte att ligga på så mycket som möjligt för att förbättra kommunikationerna på Lidingö. Det planeras också en resvaneundersökning från staden sida, för att ha ett bättre faktaunderlag, gentemot region Stockholm”.
”Det är bra om näringslivet hänger på och stödjer oss i detta”, säger Carl-Johan Schiller och berättar att ”det numer anpassade bomtider i Skärsätra för att trafiken ska flyta på bättre. Nu planeras en planskild korsning på Södra Kungsvägen i Skärsätra, som vi förhoppningsvis kan ta beslut om efter sommaren”.
Alla är dock överens om att utvecklingen går snabbt vad gäller elbilar och bussar på eldrift så det gäller att jobba parallellt.
Grosvenor har lagt fram ett nytt förslag för Lidingö Centrum – Vad anser ni om det?
”Vi har haft dialog med Grosvenor under en längre period och vi tycker att deras förslag är småskaligt och trevligt”, säger Daniel Källenfors. ”Vi vill ha Lidingö unika affärer och en arkitektur som passar in, och detaljplanering kommer i nästa steg”.
”Jag tycker att utvecklingen av Lidingö Centrum är väldigt viktigt”, betonar Amelie Tarschys Ingre.
”Lidingö stad planerar att göra en egen handelsutredning för att öka på sin kunskap om framtidens handel”, tillägger Birgitta Sköld.
Vilka områden är viktigast att förbättra på kort och på lång sikt?
”På kort sikt gäller service och effektiv handläggning från kommunen”, säger Daniel Källenfors. ”Vi fortsätter också att förbättra i enlighet med handlingsplanen. Vi arbetar i nära samverkan med näringslivet och planerar nu att tillsammans slå fast förbättringsområden för 2020. Det är också viktigt att sänka skattetrycket och öppna upp den offentliga sektorn”, betonar Daniel Källenfors.
”Den goda dialogen med näringslivet som jag upplever att vi nu har, är otroligt värdeful”l, säger Amelie Tarschys Inge. ”Nu tar vi systematiskt tag i de prioriterade frågorna som vi tillsammans identifierat i näringslivspolicyn och jag hoppas att det ger resultat. Vissa saker går snabbt som att ordna skyltar så att det blir lättare att hitta företagen. Sen är jag lite otålig och vill komma igång med utvecklingen av Lidingö Centrum”.
Det är viktigt och känns bra att vi inom majoriteten har samma grundsyn på näringslivets betydelse för Lidingö och en gemensam målbild för näringslivets utveckling, då företagen behöver långsiktighet – det är alla överens om.
Artikeln är skriven av Katarina Palmstierna och även publicerad på Lidingö Nyheter 20 maj 2019. Foto: Katarina Palmstierna.
6. STADENS KUNDCENTER – EN PÄRLA FÖR FÖRETAGARNA PÅ ÖN!
Från 1 oktober har stadens kundcenter öppnat en ny svarsgrupp där vi som företagskunder möter handläggare med ett särskilt fokus på näringslivsfrågor.
Jag ringer till Lidingö stad på 08-731 30 00 för att ansöka om temporärt livsmedelstillstånd och får välja mellan olika menyval. Menyval 3 går till näringsliv & företag så jag trycker nr 3. Efter ett par signaler svarar en trevlig dam och jag talar om mitt ärende och hon säger att jag ska tala med miljö- och stadsbyggnadskontoret och kopplar mig dit. Där svarar Helene som kopplar mitt ärende till rätt handläggare och nu väntar jag på att hon ska ringa mig; processen har fungerat!
”Syftet med den nya svarsgruppenär att ge snabbare återkoppling till företagskunder och guida kunden till rätt enhet och person”, säger Paola Sunnhagen, chef för kundcenter. Stadens kundcenter består i dag av fem svarsgrupper med handläggare som har specialistkunskaper inom stadens olika verksamhetsområden. Målet är att handläggarna i de olika svarsgrupperna ska kunna stötta och komplettera varandra vid arbetstoppar.
”Detta är ett långsiktigt arbete där medarbetarna regelbundet får utbildning inom alla de olika specialistområden som kundcenter hanterar. För att följa upp kvaliteten på vårt arbete blir kunden uppringd efter sitt samtal med oss och får ge betyg från 1–5 och kan även ge ett frisvar”, säger Paola. Kundcenter får överlag högt betyg i engagemang, det vill säga engagerad rådgivning. Bemötande och attityd är viktigast och man har två coacher som arbetar heltid med bemötande genom individuella samtal. För varje vecka som går hittar fler och fler företagskunder vägen in till stadens nya svarsgrupp och ett flertal har gett höga betyg.
Malin Rosenqvist, näringslivschef och Paola Sunnhagen, chef för kundcenter.
KEDJAN
Kundcenter är den första länken i kedjan och nu arbetar staden intensivt för att effektivisera hela ärendehanteringsprocessen och utveckla kundbemötandet i hela kedjan. ”Som ett led i vårt arbete med att utveckla företagsklimatet bjuder vi också in till det vi kallar en väg-in möten och syftet med denna mötesform är att underlätta för företagaren i kontakten med staden. Företagare med ärenden som involverar flera tjänstemän får möjlighet att träffa alla vid ett och samma tillfälle”, säger Malin Rosenqvist, näringslivschef.
VI STEGAR OSS UPPÅT
I den senaste NKI-mätningen (nöjd-kund-index), det vill säga företagens bedömning av kommunens service inom brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll och servicetillstånd, ökade NKI från 74 till 78 vilket placerar Lidingö i topp bland länets kommuner. ”De största framstegen har gjorts i kategorin bemötande med ett index på 83, vilket vi är stolta över. NKI-mätningen är en viktig indikator i vårt förbättringsarbete då vi kan följa utvecklingen över tid. Ett stort tack till alla Lidingöföretagare som har deltagit i undersökningen och till våra kollegor i Lidingö stad som genom sitt arbete bidragit till att vi har höjt vårt NKI-värde”, säger Malin och Paola.
VARFÖR GÖRS DETTA ARBETE?
En förutsättning för ett bra företagsklimat är att stadens service fungerar för företagare som ska starta eller som driver företag på ön. Livsmedel, avfall, bygglov, serveringstillstånd är exempel på tillstånd som företagen kan behöva. Företagen på ön har haft svårigheter att hitta rätt person att tala med, hitta rätt blanketter att fylla i, och upplevt långa och krångliga processer, regelkrångel och att ingen ringer tillbaka. I ett stort arbete 2017 tog näringslivet och staden tillsammans fram en ny näringslivpolicy och identifierade 45 konkreta förbättringsaktiviteter. En av dem är en väg in. Flera av dessa har nu genomförts och företagen börjar se tydliga förbättringar. Alla bäckar små blir så småningom en stor å.
VAD HÄNDER HÄRNÄST?
Just nu pågår ett stort arbete med att göra stadens webbplats mer användarvänlig. Man satsar också på att utveckla digitala tjänster som ska förenkla och effektivisera hanteringen av kundernas ärenden. Nyligen lanserade staden exempelvis nya digitala tjänster som ska göra det enklare att söka bygglov på webben direkt i mobilen eller datorn. Där ska man också ska kunna följa sitt ärende steg för steg.
Artikeln är skriven av Katarina Palmstierna och även publicerad på Lidingö Nyheter 14 april 2019.
_____________________________________________________________________________
7. LIDINGÖ ÄR FÖRETAGSAMT
Livskvalitet och en enklare vardag. Närhet till barnens liv, öns natur och service. Betydande faktor för dem som driver eget företag och väljer att arbeta från vår närmiljö, på Lidingö. Trenden är tydlig, men hänger hela kedjan med, från politik till förutsättningar och infrastruktur? Och hur är det att driva företag på Lidingö, stora som små företag?
Allt fler Lidingöbor vill arbeta på ön för att få en bättre livskvalitet i vardagen. De flesta utrycker även att de vill kunna göra sina inköp på ön. Näringslivet bidrar till välfärd och samhällsservice, för alla. Så även för Lidingöbor. Med våra 6 300 företag och så mycket som 34 % av kommunalskatten som kommer från Lidingöbor som arbetar i småföretag är företagande en betydande del av Lidingös skattebas.
Siffrorna kommer ur rapporten Lidingö är Företagsamt, en genomgripande nuläges– och behovsanalys som genomförts av organisationen Lidingö Näringsliv. Syftet är att få bättre kunskap om näringslivet och företagen på ön.
2017 antogs i Kommunstyrelsen en ny Näringslivspolicy för Lidingö. Till beslutet kopplades 45 förbättringsaktiviteter varav en del är genomförda, andra pågår och en del inte är påbörjade än.
Kunskapen från Lidingö Näringslivs nya undersökning ger en fördjupning, och blir värdefull inför det fortsatta arbetet att förbättra företagsklimatet på ön. Det gäller att skapa bättre förutsättningar för företagens utvecklingsmöjligheter på ön, ett innovativt företagsklimat samt god kommunal service som gör det attraktivt att starta, driva och utveckla handel, service och andra företag på Lidingö. För dig som Lidingöbo betyder det mer lokalt liv, fler verksamheter och dessutom ett enklare, behagligare liv för oss som bor i kommunen.
Lidingö har totalt 6300 bolag med säte på ön, 4300 är enmansföretag, mestadels konsultföretag. Dessutom tillkommer 100 filialer. Totalt skapar dessa 12 000 arbetstillfällen på Lidingö.
EN SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGEN
Det här kan vi konstatera: Lidingös företag sjuder av liv och lust att utveckla. Företagarna är stolta över sina företag och jobbar hårt. De allra flesta företag utvecklas också mycket bra och har mycket olika behov beroende av hur många antalet anställda de har, bransch samt inte minst i vilket geografiskt läge de har sin verksamhet.
LITE FAKTA
Lidingö har totalt 6 300 bolag med säte på ön. Uppskattningsvis finns bland dem 4 300 aktiva enmansföretag, mestadels konsultbolag. Vi har dessutom ca 100 filialer och totalt skapar dessa 12 000 arbetstillfällen på Lidingö. Svenskt Näringslivs Ranking 2018 har Lidingö, i förhållande till andra kommuner, på några år dykt från plats 10 till plats 66, men politiker, staden och näringslivet jobbar nu tillsammans för att Lidingö ska ”klättra upp” igen.
Företagen har olika behov beroende av hur stora de är: Vi har delat in företagen i fyra storleksklasser: Nyföretagare, Enmansföretag, Småföretag och Stora företag.
Kort kan sägas att nyföretagarandan på ön är intensiv med 474 nya företag 2017. De flesta enmansföretag (ca 4 300) sitter oftast i hemmet och driver någon typ av konsultverksamhet och är nöjda. Många vill växa. Småföretagen (ca 1 930) med 1-9 anställda är minst nöjda. Företagen är innovativa hantverkare, butiker, serviceföretag, etc. men de upplever regelkrångel samt svårt med kompetensförsörjning, ändamålsenliga lokaler, samt bygglov. De stora företagen (ca 70) med 10 – 999 anställda ska vi värna om då de ger många arbetstillfällen på Lidingö. Trenden är dock att stora industriföretag försvinner från ön till skillnad mot de växande småföretagen.
Ur ett branschperspektiv är konsultverksamheter såsom juridik, ekonomi, teknik, kommunikation och information den enskilt största branschen här på Lidingö med över 3000 företag. För att nämna några fler branscher har handel samt fastighets- och byggverksamhet över 600 företag vardera med säte på Lidingö. Det finns även över 100 företag i hotell & restaurangbranschen och antalet restauranger ökar.
Vi kan också konstatera att företagen har olika behov beroende av var de ligger geografiskt: Vi har sorterat företagen i Lidingös 18 stadsdelar och identifierat vilka företag som finns där och vilka behov de har. Antalet företag varierar stort i varje stadsdel och vi kan tydligt se en stor koncentration av företag till Lidingö Centrum/Torsvik samt Stockby. . Vi har till detta ett ”raster av 4 300 små/enmansföretag över hela ön som oftast ligger i hemmet.
Lidingö Näringsliv har dragit rapporten med majoritetens politiker, näringslivschefen och t.f. stadsdirektören och har vi har kommit överens om att under 2019 arbeta i nya former för att steg för steg konkret lösa de förbättringsområden som har identifierats och därmed skapa ett förbättrat företagetagsklimat. Vissa områden har redan startats såsom ”parkering i Stockby”, tvärkommunikationer mellan norra och södra ön, Lidingö Centrum, för att nämna några.
Artikeln är skriven av Katarina Palmstierna och även publicerad på Lidingö Nyheter 23 april 2019.
