KÄRA LIDINGÖBOR OCH FÖRETAGRE
I år firar Lidingö 100 år och är idag en av Sveriges mest attraktiva platser att leva och verka på. Men bakom naturen, de vackra bostäderna och utsikten finns en annan berättelse — berättelsen om hårt arbete, entreprenörskap och människor som vågat skapa något nytt.
Lidingö byggdes inte bara av vackra hus.
Det byggdes av människor med idéer, envishet och framtidstro.
För mer än 200 år sedan växte de första industrierna fram vid Elfvik. Där startade Lars Fresk sin klädesfabrik redan på 1790-talet. Fabriken använde vattenkraft och senare en av Sveriges allra första industriella ångmaskiner. Det är nästan svårt att föreställa sig idag — men mitt i det lantliga Lidingö hördes redan då ljudet av framtiden.
Under 1800-talet förändrades ön snabbt. Ångbåtarna knöt samman Lidingö med Stockholm och nya verksamheter växte fram. På 1830-talet startades en vaxfabrik vid Hustegaholm och 1869 etablerades Käppala ångsåg, där timmer kom sjövägen för att sågas och skeppas vidare. Det var ett tungt och farligt arbete med många olyckor. På 1890-talet etablerades även Islinge olje- och koksverk, som senare utvecklades till hantering av bensin och brännoljor.
Längs stränderna växte också varven fram.
Lidingövarvet grundades 1903 och är fortfarande i drift. Gustafsson & Anderssons Varvs & Mekaniska Verkstad, mer känt som Boghammarvarvet, grundades 1906 och byggde både eleganta lustjakter och kustbevakningsbåtar under andra världskriget. Varvet levererade även lotsbåtar till Sjöfartsverket. Mellan 1921 och 1932 hyrdes delar av området ut till Svenska Aero AB som byggde militärflygplanet Jaktfalken — en viktig del av den historia som senare ledde fram till SAAB.
Ett annat betydelsefullt varv var Hästholmsvarvet, som startade 1916. Här byggdes motorbåtar, fritidsbåtar och arbetsbåtar. Snickare, smeder, målare och motorinstallatörer arbetade sida vid sida, och många unga fick sina första yrken som lärlingar där. Kanske var det också grunden till den starka hantverkstradition som idag lever vidare i Stockby Hantverksby.
Fredrik & Birger Ljungström utvecklade 1922 i Gåshaga ångturbinlokomotivet och Fredrik Ljungström tog patent på ett ånglokomotiv med en separat kondensorvagn. Idén var att återvinna en stor del av vattenångan från turbinen.
På fabriken i Gåshaga tog bröderna Ljungström fram flera andra uppfinningar. Bland dessa fanns den roterande förvärmaren för förbränningsluften, samt ett drivsystem för bilar som han kallade för ”Spontan-växeln” där kopplingen, växlar och bilens broms kunde regleras med en enda fotpedal. Fredrik Ljungström sponsrades av Axel Wenner-Gren och bildade AB Spontan. De började samarbeta med Chrysler men börskraschen i USA 1929 gjorde att de flesta sponsorer drog sig ur projektet.
Fredrik Ljungström hade också ett stort intresse för segling. 1934 drog han sig tillbaka från företagandet för att ägna sig åt segling och utveckling av segelbåtar. Han konstruerade ett flertal segelbåtar med originella tekniska lösningar. En viss typ av segelbåt, Ljungströmkryssaren, bär idag hans namn.
Men företaget som kanske förändrade Lidingö mest var ändå AGA.
När AGA etablerade sig i Dalénum 1912 blev Lidingö en del av världens tekniska utveckling. Här skapade Gustaf Daléninnovationer som förändrade sjöfarten världen över: AGA-fyren, solventilen och Dalénljuset, som sparade enorma mängder gas och räddade liv till havs. Även AGA-spisen som har värmt många hem under åren.
En av de mest fascinerande berättelserna är att Gustaf Dalén fortsatte sitt arbete även efter att han blivit blind i en gasolycka. Samma år, 1912, fick han Nobelpriset i fysik. Han lär ha sagt:
”Det verkar som om man tänker klarare när man inte ser.” Det säger något både om människan och om entreprenörsandan, som fortfarande präglar Lidingö.
Men AGA handlade inte bara om teknik. Gustaf Dalén brydde sig om sina medarbetare. Företaget byggde personalbostäder i Bergsätra, ordnade matsalar och satsade på utbildning och säkerhet.
Det finns också små berättelser som säger mycket om tiden. Man sa att arbetarna på AGA kunde känna vilken verkstad de närmade sig bara på lukten: olja från maskinhallen, trä från modellverkstaden, gas från laboratorierna — och kaffe från matsalen när rasten började.
Under efterkrigstiden förändrades ön igen. Industrisamhället blev gradvis ett modernt tjänste- och kunskapssamhälle. Många fabriker försvann och gamla industriområden blev bostäder, kontor och mötesplatser. Samtidigt växte nya företag fram inom teknik, fastigheter, handel och tjänster.
Kursgårdarna, som tidigare varit stora privatvillor, blev en viktig del av Lidingös utveckling. Bosön, Skogshem & Wijk, Högberga Gård och Villa Foresta blev mötesplatser för utbildning, ledarskap och näringsliv när Sverige växte under efterkrigstiden — och är det fortfarande idag. En förebild är Wilhelimna Skog som var den första kvinnliga VD:n på Grand Hotell och lät bygga sitt sommarhus på Lidingö – Villa Foresta.
I Gåshaga startade margarinfabriken som producerade Flora och Milda. Många Lidingöbor minns fortfarande doften från fabriken när vinden låg rätt över ön. Sedan 1990-talet finns här istället moderna verksamheter som Bonverkoncernen med Lidingös största privata företag – med bland annat Apotekstjänst, Bonver Logostics och Gåshaga Kafferosteri. Här finns också Rahmqvist, som sedan 1950-talet byggt upp ett internationellt företag inom kontorsmaterial samt Käppalverket.
Hantverkstraditionen lever idag vidare i Stockby och som just nu står inför en betydande tillväxt genom sin nya detaljplan,
Två företag på ön har dessutom varit verksamma i exakt 100 år:
Lidingö Möbelverkstad och Bettys Choklad.
Ett nytt centrum byggdes för 30 år sedan, och idag är Lidingö Centrum en viktig plats för handel, service och möten. Centrumet är känt för sin höga servicenivå och personliga kundkontakt. För många Lidingöbor är det en självklar samlingspunkt där man gärna handlar lokalt och stöttar öns företag.
På Lidingö finns idag över 6 000 enmansföretag och omkring 2 000 företag med anställda. Besöksnäring och konferens, handel och service, bygg och fastighet, fritid och hälsa samt vård och omsorg är några av de branscher som växer starkast.
Det kvinnliga företagandet står starkt på ön och nyföretagandet fortsätter att öka. Genom åren har flera företagsorganisationer vuxit fram med olika inriktningar. Kvinnor & Företag firar exempelvis 30 år i år och arbetar för att stärka kvinnors företagande och nätverk. Nyföretagarcentrum stöttar entreprenörer i uppstartsfasen och erbjuder affärsutvecklingsstöd under de tre första verksamhetsåren. Destination Lidingö samlar öns konferensanläggningar och driver frågor som är viktiga för besöksnäringen. Företagarna Lidingö är en del av Företagarna Sverige och kombinerar lokala nätverksträffar med nationellt påverkansarbete i frågor som exempelvis arbetsgivaravgifter och företagsklimat.
Lidingö Näringsliv är en lokal organisation som driver större utvecklingsfrågor tillsammans med staden och politiken. Fokus ligger bland annat på förbättrad kollektivtrafik, att stärka det lokala företagandet genom initiativ som ”Handla lokalt” samt att lyfta fram öns företag genom artiklar och kommunikation.
När detta skrivs, år 2026, går det bra för de flesta företag på ön. Pandemin innebar stora utmaningar för många verksamheter, men den bidrog också till att föra företag och Lidingöbor närmare varandra. Idag finns ett starkt engagemang för det lokala näringslivet, och ”Handla lokalt” har blivit något av ett mantra.
Både staden och den politiska ledningen är djupt engagerade i näringslivsfrågorna och gör betydande insatser för att stödja företagens utveckling. I Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning placerar sig Lidingö på plats 12 av Sveriges 290 kommuner, vilket är ett mycket starkt resultat.
Lidingö har utvecklats från bondesamhälle till industrisamhälle och vidare till en modern kunskapsö. Nu står ön inför en ny era präglad av AI, digitalisering och hållbar omställning, men också av personliga möten, entreprenörskap och hög livskvalitet.
Fabriksvisslorna har tystnat, men den kreativa entreprenörsandan, skaparkraften och servicekulturen lever vidare.
Och framtiden för Lidingö börjar – precis som alltid – med människorna som bor, arbetar och verkar här.
Artikel skriven av Katarina Palmstierna, Lidingö Näringsliv, den 9 maj 2026.
